NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME KORT INFORMATION OM KRISHANTERING
Den här krisplanen fokuserar på olyckor av olika slag, och hur de hanteras praktiskt
och kommunikativt. Den ger också handgripliga tips på förberedelser som är
enkla att göra. För när olyckan väl är ett faktum behöver alla veta vad de ska göra.
INNEHÅLL
Skador inom ridsporten
Varför krisplan?
Olyckor vid tävling och evenemang
Första hjälpens LABC
Olyckor vid lektionsverksamhet
Olyckor vid uteritt, enskilda, anläggningar och enskild ridning
Olyckor vid anläggningen
Krishantering
Kontakt med media
Appendix
SKADOR INOM RIDSPORTEN
Syftet med detta häfte är att ge ridklubbar, ridskolor, stallägare, tränare och tävlingsarrangörer råd vad gäller agerande och krishantering vid allvarliga olyckshändelser
Ridsport är inte hårt skadedrabbad sett till antalet tillbud kontra utövare, hästar och ridtillfällen, men med hästar inblandade kanolyckor inträffa, både snabbt och med allvarliga skador som följd.
Varje olycka är unik och kräver sin insats. Den här broschyren innehåller exempel på tillfällen som kan kräva krishantering.
Några fakta om ridskador:
Ridning på ridskola är inte speciellt skadedrabbat och de skador som förekommer är i regel lindriga
De flesta och de allvarligaste skadorna inträffar då ryttare rider utomhus ensamma eller två tillsammans utan ledare
Drygt 60 procent av skadorna inträffar i samband med ridning, olyckor vid avfallning dominerar och knappt 40 procent vid hantering av hästarna
13 500 personer per år söker läkarvård för att de skadats av någon av Sveriges 360 000 hästar. Fler än hälften har skadats i samband med ridning (2010)
Antalet ryttare som skadas i samband med tävling eller ridning i trafik är påtagligt få
VARFÖR KRISPLAN?
Om Du är yrkesverksam inom ridsporten som stallägare, ridlärare eller tränare och dagligen handskas med många elever och hästar finns inte bara en risk, utan det är rent av troligt att Du någon gång under Din yrkesutövning kommer i kontakt med en olycka där någon skadas allvarligt eller att någon, som är aktiv vid anläggning där Du är verksam, avlider.
Som tävlingsledare eller klubbordförande finns alltid risken att någon skadas vid en tävling eller ett evenemang som klubben arrangerar. Risken är kanske inte så stor, men om något inträffar gäller det att kunna hantera såväl olyckan som massmedia. Då gäller det att vara förberedd. Den här krisplanen fokuserar på olyckor av olika slag, och hur de hanteras praktiskt och kommunikativt. Den ger också handgripliga tips på förberedelser som är enkla att göra. För när olyckan väl är ett faktum behöver alla veta vad de ska göra
Vilka kriser kan uppstå?
Det finns en rad kriser som kan uppstå i verksamheter som ridklubbar eller enskilda bedriver. Dessa bör man vara förberedd på att hantera.
olyckor i samband med tävlingsverksamhet. Hit hör såväl
olyckor under själva tävlingsmomentet som olyckor där
hästskötare, funktionärer eller publiken drabbas
olyckor i samband med lektionsverksamhet
olyckor i samband med enskild ridning eller uteritter
olyckor i stallet
brand i stallet
bilolyckor
Samtliga av dessa kriser kan drabba både hästar och människor.
OLYCKOR VID TÄVLING OCH EVENEMANG
Olyckor vid tävlingar kan vara extra svåra att ta hand om eftersom man har att hantera inte endast den eller de skadade utan även anhöriga, publik och media. Detta kräver en extra förberedelser förutom den krisplan man bör ha för den ordinarie verksamheten.
Utöver omhändertagande och transport av skadade personer och/eller hästar bör man i förväg ha tänkt igenom bl a följande:
förvarna ambulanscentral om evenemanget och var det äger rum
speakerns information till publiken om ev skador och ev avbrott i tävlingen (Se sid 6)
hästtransport som kan föra skadad eller avlivad häst från platsen
tillgång på avskärmning kring skadad häst eller ryttare
eventuellt avbrytande av tävling
vem hanterar olyckor som drabbar publiken?
vem tar beslut om, och kontaktar jourhavande präst eller kommunens krisgrupp?
vem som från tävlingsledningens sida ska informera media (Se sid 15)
Samtliga funktionärer vid en tävling ska förses med en telefonlista med uppgift om till vem inom organisationen de ska vända sig om en olycka inträffar.
Uppgifter som bör förberedas, fördelas och bemannas:
Krisledare/huvudansvarig – kan vara tävlingsledaren, den enligt TR utsedde säkerhetsledaren eller annan lämplig person
Ordförande i föreningen har ett huvudansvar som vanligen främst består i beslutsfattande och att lämna information
Då ambulans tillkallats, se till att någon möter vid infart eller visar vägen
Någon som ev kan följa med i ambulans
Chaufför till hästtransport, samt funktionärer beredda att snabbt sätta upp avskärmnings-dukar
Någon tar hand om anhöriga och publik
Någon som ev informerar anhöriga som ej är på plats samt pressansvarig på SvRF, kom dock ihåg att det är polisens sak att informera anhöriga vid dödsfall och svårare olyckor
Någon som kontaktar en i förväg planerad krisgrupp. (Se sid 14)
En talesman som framför de besked som krisledaren, i regel tävlingsledaren, beslutat
Före en tävling kan tävlingsledningen besluta om riktlinjer som anger att skäl att avbryta en tävling är:
att förhållanden på tävlingsplatsen orsakat eller riskerar orsaka en olycka
att en ryttare eller funktionär avlider på tävlingsplatsen till följd av en hästolycka och dödsfallet är bekräftat
att om en ridhäst dör eller måste avlivas på banan återupptages tävlingen när förhållandena så medger
att om en ponny förolyckas på tävlingsbanan avgör omständigheterna om tävlingen ska fortsätta
Efter evenemanget:
tänk på att även tjänstgörande funktionärer kan behöva hjälp att bearbeta det som inträffat
utvärderas krisarbetet och händelserna dokumenteras
föreningen tar emot eventuella skadeståndsanspråk och lämnar dessa vidare till sitt försäkringsbolag – utan att ta ställning i eventuella ansvarsfrågor
Rekvirera skadeanmälningsblanketter från försäkringsbolaget att ha tillgängliga på kansliet.
Viktiga telefonnummer (gärna som ett inplastat kort)
larmnummer (112)
ev tävlingsläkare
sjukvårdsansvarig på tävlingsplatsen
tävlingsledaren
tävlingsveterinär
hästtransport avsedd som ambulans
hovslagare
anläggningsansvarig för verktyg
klubbordförande
rådgivningsnummer
jourhavande präst eller kommunens krisgrupp
distriktets säkerhetsinformatör
informationschef på Svenska Ridsportförbundet
distriktets säkerhetsinformatör
säkerhetsansvariga på Svenska Ridsportförbundet (Se sid 17)
Här ska även framgå vem som ska uttala sig mot press och allmänhet.
Vilka som ska meddelas
anhöriga
klubbens ordförande
distriktets säkerhetsinformatör (allvarlig olycka)
informationschef på Svenska Ridsportförbundet (allvarlig olycka)
säkerhetsansvariga på Svenska Ridsportförbundet (allvarlig olycka)
uppmana funktionärer att ringa hem och berätta vad som hänt
FÖRSTA HJÄLPENS LABC
L = LÄGE
1. Se över olycksplatsen innan Du springer fram till den skadade. Det kan finnas risker för både Dig
och den skadade
till exempel lös, orolig häst vid väg
varna trafiken
A = ANDNING
1. Kontrollera om den skadade andas. SE – LYSSNA – KÄNN
2. Om den skadade inte andas skapa fri luftväg genom att
böja huvudet försiktigt bakåt
sätta två fingrar under hakan och lyfta upp underkäken
kontrollera igen SE – LYSSNA – KÄNN
3. Om personen har onormal andning eller inte andas alls, eller du är osäker ska du bedöma det som att personen har drabbats av hjärtstopp, larma 112 och starta hjärtlungräddning.
Bröstkompressioner – 30 gånger
Inblåsning – 2 inblåsningar
Larma 112
Fortsätt att göra 30 kompressioner och ge 2 inblåsningar tills hjälp anländer eller att personen
andas med normala andetag.
4. Medvetslös person som andas ska ligga i stabilt sidoläge
5. Fortsätt övervaka den skadade
B = BLÖDNING
1. Kraftig blödning behöver stoppas snabbt.
tryck ihop sårkanterna med tummarna och pressa kraftigt
lägg den skadade ner, men bibehåll fingertrycket hela tiden
förebygg cirkulationssvikt – skadechock genom att lägga benet högt
släpp inte trycket – be någon annan larma
2. Måttlig blödning stoppas genom att
lägga den skadade ner – hålla den skadade kroppsdelen högt
lägga ett förband och eventuellt ett tryckförband
C = CIRKULATIONSSVIKT, CHOCK
1. Cirkulationssvikt kan uppstå vid stor inre och yttre blödning. Symtom:
matthet och slöhet
blek hud, blåa läppar, kallsvettig
snabb och flämtande andning, snabb och svag puls
törst
2. LARMA 112! Måste snabbt till sjukhus!
lägg den skadade ner – huvudet lågt och benen högt
stoppa synlig blödning
skydda mot kyla och kraftig värme
lindra smärta, placera den skadade i en bekväm ställning
försök avleda ångest och oro, tala lugnande, sitt kvar hos den skadade
ge aldrig något att dricka
flytta inte den skadade i onödan
3. Om den skadade är medvetslös
kolla andning och puls
ingen andning ingen puls – detta kräver hjärt-lung-räddning
LARMA 112 så får Du instruktioner
ta hjälp av någon som lärt sig hjärt-lung-räddning
OLYCKOR VID LEKTIONSVERKSAMHET
Vid en ridskola förutsätts det alltid finnas utbildad personal som tar hand om akuta olyckor. En av ridskolans främsta uppgifter är att utbilda ryttare på ett sådant sätt att de varken skadas på ridskolan eller då de hanterar hästar i andra miljöer.
Personalens framförhållning finns beskriven i SvRF:s ”Driva Ridskola” och återges här endast i sammandrag. Kom ihåg att olyckor med ridskolehästar inte sällan inträffar under ridläger,
ponnyridning eller och andra aktiviteter, då hästarna flyttas från sin invanda miljö och sina invanda arbetsuppgifter.
På ridskolan ska en handlingsplan finnas lätt tillgänglig för ridläraren. Handlingsplanen/krisplanen ska beskriva hur man bör agera och organisera efter en olycka.
Handlingsplanen bör bland annat innehålla:
1. Då olyckan inträffat
organisera och delegera uppgifter så att ni arbetar effektivt
någon hämtar sjukvårdsutrustning – filt
ridläraren/någon sjukvårdskunnig tar hand om den skadade
vid behov larmar någon 112
någon tar hand om övriga elever
någon tar hand om hästen/hästarna
då ambulans tillkallats, se till att någon möter vid infart och visar vägen
ska den skadade till sjukhus är det bra om någon åker med
meddela säkerhetsansvarig ridlärare och anhöriga till eleven så fort som möjligt
vid dödsfall eller allvarliga olyckor inkallas en krisgrupp
ställ i ordning klubbrum eller annan lokal till en lämplig mötesplats
tänk på att även den tjänstgörande ridläraren kan behöva hjälp att bearbeta det som inträffat
när det lugnat ned sig samla eleverna och gå igenom vad som hände
läs igenom pärmen och fyll i dokumentationsblanketten
ridskolan tar emot eventuella skadeståndsanspråk och lämnar vidare till sitt försäkringsbolag – utan att ta ställning i eventuella ansvarsfrågor
2. Vilka som ska meddelas
Ridskolan ska ha en lista över vilka som ska kontaktas och vem som gör det.
ridskolechef eller säkerhetsansvarig ridlärare
anhöriga
klubbens ordförande
distriktets säkerhetsinformatör (allvarlig olycka)
säkerhetsansvariga på Svenska Ridsportförbundet (allvarlig olycka)
Här ska även framgå vem som ska uttala sig mot press och allmänhet.
3. Uppföljning av en olycka
Ridläraren, som har haft fullt upp med att ordna med alla praktiska detaljer, kan drabbas av ångest och känslor av självanklagelser när lugnet väl kommer. Han eller hon kanske behöver prata med någon inom yrket som lyssnar och förstår yrkesrollen, varför ridläraren gjorde som han/hon gjorde, hur olyckan kunde hända o s v. Svenska Ridsportförbundet kan förmedla kontakter till lämpliga personer.
Utred eventuella olyckor och tillbud på ridskolan ett par gånger om året för att se om det finns något mönster i dem. Kanske kan ni spåra orsaken och förhindra kommande olyckor.
4. Dokumentationsblanketter och försäkringsblanketter
Ridläraren fyller i en blankett med beskrivning av händelsen och skadan. Denna blankett förvaras på ridskolan i händelse försäkringsanspråk senare reses. Fyll i en dokumentationsblankett och lämna den tillsammans med försäkringsblanketten på kansliet. Även om en olycka inte verkar vara så allvarig ska händelseförloppet dokumenteras och en anmälan ska göras till försäkringsbolaget. Anledningen är att det
senare kan uppstå men som kan härledas till olyckan. Då är det viktigt att det finns dokumentation om den drabbade ska kunna få ut ersättning.